Plötsligt så händer det..

Nej jag har inte vunnit på triss, men jag har fått en jätte duktig welsh tös.

Hösten är ju här och nu kan jag äntligen släppa Nikki i skogen och på åkrarna. Jag va så nojig , men Niclas har sagt åt mig att låta Nikki få lite utrymme till att visa att hon kan, jag tror att det är stockholmskänslan som sitter i skallen på mig, för där blir ju folk som tokiga om man har hundar lösa och de råkar dra iväg, och det finns så mycket mer folk osv, men här på landet har alla en helt annan mentalitet, de är mer förstående och hjälper hellre till och letar efter hunden än klagar..
Ivilket fall som helst så va jag ute själv i skogen i går, Nikki fick kuta lös och oj va hon sprang, skogen kryllar av rådjur , rabbis och räv, men Nikki lyssnade på mig som en liten klocka, så fort jag ropade och kallade in så kom hon, ett tag lät jag henne försvinna utom mitt synhåll, jag visslade och som en liten kanonkula så va hon vid min sida!!! Jag bara gapade, inget larv som duk kan inte ta mig osv, visst har jag med mig hennes favvo gottis, men om det gör att hon nu vänder på en femöring och lyssnar så är ingen gladare än jag, vi gick så klart vilse, så efter två och en halv timma så hittade vi ut. Snikkan hade fått kuta i nästan två så hon va lite trött när vi kom hem.

Vi tog en tur runt åkrarna, Nikki sprang lös, jag lät henne ta ut svängen och när hon nästan va ur synhåll visslade jag och hon vände genast och kom, samma sak när hon vill ut på den nysådda åkern hon ut, å jag sa NEJ, hon stanna å jag ropade kom med en lite gladare röst å hunden kom!!!! Och så har de senaste veckans promisar vart, min älskade lilla tös, jag vet att många tycker att det är en självklarhet, men det har det inte vart med Snikkan, hon har vart en mycket busig tös som tycker att hon kan göra lite extra, som att leka leken, du kan inte ta mig, och jag ska bara.. För mig eller oss kan jag säga är det framsteg som är enorma.

Jag har lagt våra tävlingsplaner på hyllan, tid och ork finns inte, men vi tränar på promisar, med fritt följ, inkallningar, fjärrdirigering, stegförflyttningar och vändningar på stället osv, Nikki tycker att det är jätte kul, det är liksom mera avslappnat. Nikki är så söt på FF, hon går bredvid mig å det ser ut som att hon skrattar, å i bland viftar hon så på rumpan att svansen slår mig på benen när vi går. Nikki viftar ju inte på svansen utan på hela rumpan..
Så just nu är jag en sååå stolt matte över min lilla rara welshtös.

Min käre svärfar hade skjutit två rävar och frågade om jag ville ha svansarna till hundarna. det va en kul syn när jag visade dem .. Alla fyra blev helt tokiga, de nosade på dem med förundran, när jag ruskade på svansen hoppade alla fyr tre meter bakåt, de kunde inte riktigt förstå om den levde eller inte.. Jag skrattade så jag nästan fick tårar i ögonen, jag kunde liksom inte låta bli att retas med vovvarna, sen fick Nikki prova att ta den.. oj det va lite läskigt tyckte hon , för så fort hon fick den i munnen så trodde hon att den levde och släppte och så höll hon på.. det va så kul och titta på.

Min efterlängtade symaskin har kommit, nu ska jag bara lära mig hur den fungerar sen ska det sys av kun och fosterland, vi behöver ny gardiner, vi har tio fönster på nedervåningen, så det blir ett par meter tyg.. sen ska det bli kuddar och vem vet hund halsband kanske?? Fick idén av en hundkompis på FB, så nu ska jag leta mönster på nätet...

Jakt tiden har nu börjat , så Freja ska få ut och jaga på lö, så nu får vi se och vi får lite rådjur och fylla frysen med.. mmm mums kan jag säga. Bara jag slipper se när de skjuter den stackarn =)

Pluto och Donna myser på, det har vart några fina höst dagar, så jag har passat på att göra lite höst på tomten, vilket betyder att vovvarna får vara ute, Donna ligger och gottar sig i höstsolen och divar sig som vanligt, Pluto ligger på trappan och gassar i solen och har koll på sina ägor.. Ja de verkligen stormtrivs, de älskar verkligen att vara ute å chilla, så jag har inte så dåligt samvete för att de inte får vara lösa i skogen, Pluto har ju avverkat så många av sina liv, att jag vet inte om han har så många kvar. Men vi lajjar på tomten, å snart ska vi hägna in resten och då får han en stor yta att röra sig på, donna har väl aldrig vart motionstypen, utan gillar att ligga å jäsa och vara vacker!

Annars så rullar tiden på, idag va jag ute å myste hos Annelie och chillade lite med hennes jätte söta hästar, Det är så toppen att jag lärt känna henna, hon är en toppen vän som man kan prata  om allt, ja utan henne så skulle nog livet här på öjn va lite svårare. För det är nåt jag saknar, så är det mina vänner.

Jag planerar en liten tripp till Stockholm snart, en liten hundträningshelg med bästa Anna och Balder, behöver få en kick i häcken att komma igång med spårträning, så varför inte en inspirationshelg till stora staden.

Kram Från Knas!

Jakt töser på framfart

Man blir trött av att vara i skogen i tre timmar

Kan man få smaka eller???

Nikki vann faktiskt!

Lyckliga Nikki kommer efter en vissling!!! Mattes jätte duktiga tös!

Hmm har Donna tappat svansen undrar welshen..

Lille Dajm