Hösten är här..

..och det har rullat på här i ilfart..
så nu ska jag se om jag kan komma ihåg allt. om vi går till baka lite till si sådär juli, så har pappa och Christine vart här och hälsat på, vädret kunde kanske ha vart bättre men vi han i alla fall umgås och en liten tur ner till södara Gotland han vi med.. Det är såå fint där, hundarna fick följa med, Nikki sprang runt i lina, jag vände ryggen till i så där 30 sek, känner hur hon rycker till och jag vände mig om och där mellan hennes framben slingrade en HUGGORM!!!! Faaaan jag drog tag i Nikki och bara skrek.. Niclas kom farande och såg ormjäveln slingra iväg.. Ånej tänk om hon blev biten?!?!?! Jag såg ju inte om så va fallet.. Va skulle vi göra nu.. Pappa och Christine hade redan gått till lunchstället och väntade på oss helt ovetande.. Shit jag kände paniken inom mig, men jag vet ju hur förloppet är när de blir bitna , så vi satte oss vid bilen och väntade.. Nikki visade inga tecken på bett, så vi bestämde att sätta in henne i bilen gå upp och slänga i oss lite mat, å sen se om någon symptom visade sig.. Jag kan lova att den lunchen gick snabbt, det enda som snurrade i mitt huvud va , vart får man tag på en vet, och det finns ju ingen direkt djurakut här på öjn.. Väl tillbaka i bilen visade Nikki gått humör, vi va ju typ 90min bilfärd hem ifrån. Men vi hade tur denna gång, Nikki hade klarat sig.. Min lilla olycksfågel.. =)
Det va ialla fall skoj att de kom och hälsade på, sen hade vi lite föräldrar träff osv.. så nu har jag nog kunnat stilla min pappas oro för min flytt till Gotland.

Sen blev det aug och vi va på bröllop , Marie och Micke våra kära grannar gifte sig efter ha hängt i hop i säkert 20år.. vädret va topp och en jätte fin vigsel med vacker sång och ett vackert brudpar. sen va det lekar i solen, vi blev indelade i lag och gissa vilka som vann?? Jo mitt lag såklart! =)
I aug är det oxå den årliga Hundutställningen på Öjn, Nikki skulle få springa sin sista utställning, Mamma hade kommit över för att hälsa på och oxå får vara med och se hur en utställning går till.
Jag fick själv trimma Welshen, hahah ojoj jag tror jag höll på en vecka, men Åsa verkade vara nöjd med resultatet, men fick raka halsen på Nikki, jag kan ju inte det lixom..
Det blev ialla fall en av de roligaste utställningarna jag vart på.. Så som vi skrattade och strulade.. Det började ju inte så bra, vi fick av en slump veta att vi fått ny start tid istället för sen förmiddag skulle vi in i ringen först, Så upp i ottan å iväg, väl på plats så hade de ändrat igen, bytt ringar , domare och jag vet inte allt, helt plötsligt skulle vi inte in i ringen för än tidigast kl 13!!! då höll vi på att bli tokiga, jag kan lova att folk måste ha skrattat åt oss, för i Mias lilla tält va vi säkert 8 pax och 15hundar!! Susanne hade sina små lakritstroll( affen pintcher) fem st, jag tyckte att de alla såg lika dana ut, å in och ut i ringen skulle de, vi försökte hjälpa till så gott vi kunde, ett tag kändes det som om det va 100 lakritstroll. Niclas och hans far va med, de är ju inbitna jägare och har inte så mycket förståelse för små hundar eller utställning, men oj va de hjälpte till, helt plötsligt ser jag Niclas med Noya (åsas lilla podengo) innan för jackan!!! " hon fryser ju" hahahah han blev lite blödig. Niclas blev förste hunhållare och går nu under namnet kennelpojken! som Åsa döpte honom till. Sen började tjafset om att våra tider byttes hela tiden, vi skällde klagade bablade osv tillslut fick vi vår vilja igenom och vi fick gå in i ringen vid 10:30.. Jag började känna sån nervositet och just när vi skulle in så kastade jag kopplet till Åsa, du får springa med henne..hahaha jag fick så kalla fötter, Åsa gjorde ett kanon jobb med Nikki som fick exellent, sen va det stopp. Nöjd va jag , Nikki skötte sig galant, stog fint , lät domarn ta i henne osv, Hon t om viftade lite på svansen..
På kvällen kom hela gänget hem till oss på Grillkalas, Mia, Åsa, Lena, Susanne, Eva, och så mamma, jag och Niclas. Vi räknade ut att det va 15 hundar, vi fick dela upp dem så att de små inte blev mosade, donna och Pluto blev inskickade på en gång, när Donna visade sin trevligaste sida mot de små genom att försöka spöa upp dem.
det blev ialla fall en jätte trevlig kväll med god mat och dryck, och många skratt. Nikki tyckte att det blev lite jobbigt med så många hundar på hennes gård så hon tjurade ihop lite, Freja tycket att det va så skoj, hon har väl aldrig träffat så många på en gång, men efter ett tag vill hon oxå gå in.
dagen där på gick det bra mycket bättre för Nikki, Åsa ställde henne igen och denna gång fick hon CK, shit jag höll på å dö när hon gick upp i bästa tik, jag svettades som en tok, och mådde illa av nervositet, Lilla tösen skötte sig galant även här och blev 3:e bästa tik, vilket va så superbra.. Så nikki fick sluta med flaggan i topp, vem vet hon kanske får vara med nästa år igen, men jag vet inte.
Det som va så kul va att Java fick sitt championat och Susanne fick även hon på en av sina lakritsar, tyvärr vet jag inte vilken men grattis ialla fall, å Grattis till lilla Noya som blev Bir på lö och Zigge , pernilla (Niclas systers vovve) som blev Bir och 3:a i gruppfinalen!!
Så det va en lyckad helg, förutom att jag blev så genomförkyld och tappade rösten.

Annars så har tiden rullat på ganska så fort, Nikki har fått börja springa lös i skogen och sköter sig galant, hon är ju en liten fegis, men njuter i fulla drag att kuta runt. Niclas tycker att jag är mesig med Nikki å tycker att jag ska låta henne få mer frihet.. Ja ja okey.. och hon har verkligen klarat av det. vi va ute å provade pejlen på Freja, Niclas har skaffat en pejl som man kan se vart hunden är på jakt sen kan man lägga in det i datorn osv, jätte kul, så på med den å Freja försvann in i skogen, sen följde vi henne på "handdatorn" Vi tröttnade på att vänta på henne så vi gick längre ut i skogen, resten av gänget va med,vi hörde Freja skälla, Donna ville efter, men nej den lilla damen får gott gå i koppel, vi släppte Nikki, Nu drar väl hon efter freja, men nej,  nikki gick med oss hela rundan, hon skuttade runt bland stock och sten, och det bara lös i ögonen på henne, Pluto och donna fick extra långa koppel så de oxå fick lite mer rörelseområde. Typ 90 min senare va vi tillbaka mot bilen, kollade på pejlen, å freja va på väg tillbaka, det va så kul hur hon gick tillbaka exakt i våra spår och så såg man den lille beagelns huvud sticka fram. Jag va så nojig när hon va ute å kuta, men Niclas va så lugn, hon kommer, det gör hon alltid.. Nikki blev så glad när Freja kom och såklart så va hon tvungen att springa och kolla vart Freja hade vart, Faan tänket jag,men hon är ju så feg att hon vände ganska så fort, å så började hon jävlas, " du kan inte ta mig" leken.. Jag blev så irriterad att vi hoppade in i bilen och körde iväg.. Oj då blev det fart på welshen. Vänta på mig, Vi skrattade , stannade och Nikki flög in i bilen, för man glömmer inte Nikki!!!=)

Så många härliga promisar i skogen blir det nu, Snart börjar jakten, får se om jag och Nikki följer med ut, hon har ju lite svårt att hålla tyst, men vi får se..

Pluto mitt lilla hjärta har inte vart på rymmen på länge nu, vilket känns bra, han har blitt så pigg, smal och gnager nästan ingenting på sina framben, äter som en tok, han hoppar jämfota när maten kommer, vilket han aldrig gjort förut. Han leker som en tok, har inga problem med barnen eller när de stojjar och skriker, han kryper tom upp till dem ibland.
hela familjen har ändrat sin attityd till djur, barnen har en helt ny förståelse för hundarna, behandlar dem med respekt och kärlek, det är nästan bråk om vem som ska hålla vem när vi är ute på promis, Hundarna är ju lite för starka för grabbarna och drar de så orkar de inte alltid hålla emot, sen så skiter ju de fullständigt i va barnen säger, så än får de inte gå ut själva med monsterna.

Jag har nu även skrivit in mig på arbetsförmedlingen och a-kassan, herre gud vilket jävla skit det är, man känner sig så straffad och det är bara en massa förbud och måsten, ingen som helst förståelse osv.. men men jag är väl inte så orolig för jobb, mer för alla satans papper som måste fyllas i hela förbannade jävla tiden.

Å jag höll på att glömma. Nikki min älskade Nikki.. Vi va nere i Lickershamn, Grabbarna skulle orientera så vi tog med oss hundarna för att gå kvällsrundan där, det kryllade av rabbisar, Nikki snurrade runt bland alla kaninhål och nosade, hon va i koppel måste jag ju säga. Det va rabbisar överallt, hundarna va som tokiga, å vi skrattade åt dem , För er som inte vet så finns det en sjukdom bland rabbisar på öjn som heter
Myxomatos eller kaninpest. det gör att ögonen varar igen och de blir typ blinda och kan inte hitta mat, de som klarar sig i gnom detta blir sen immuna , men vissa svälter tyvärr ihjäl. Det är inget som smittar på andra djur eller människor. ivilket fall som helst så röjde Nikki runt i ett buskars, och helt plötsligt ser jag en rabbis under magen på henne, den va ju blind, Nikki fick syn på den, men på nåt sätt så fick jag tag i henne i tid så rabbisen sprang iväg, rakt in i mitt ben, sen vidare in i Freja som nästan stod och gapade, jag lyckades få bort henne oxå å rabbisen försvann ut i ett dike,Niclas och Emil höll på att skratta ihjäl sig, enligt dem hade hundarna i stort sätt flugit i luften när jag försökte rädda den lille stackarn, vi fortsatte vår promis, men va tvungen att vända om, vi närmade oss diket där rabbisen hade flytt, jag tänkte inte så mycket på det för än Nikki stod i diket och nosade på nåt och helt plötsligt står hon med en levande rabbis i munnen!!! Jag mitt dumma as skrek till, istället för att berömma henne som tog den så fint, nej jag skrek å tog nikki i nackskinnet, lilltösen blev nog lite rädd och släppte, rabbisen sprang iväg såg ju ingenting så rakt emot pluto som stod med käftarna öppna,Niclas gick i emellan så rakt in i benet på honom å sen iväg, Donna blev helt tokig så hon drog nästan omkull Emil. Ja det va kaos, Niclas berömde Nikki och han och emil gapskarttade åt mig och tyckte att jag bettede mig som en riktig stockholmsbrud... jag blev lite förvånad att Nikki så lätt tog rabbisen, för när vi sköt duvor backade hon direkt när den levde och hon ville inte alls ta i den, men rabbis.. det bara lös i Niclas ögon. hmm vi kanske ska jaga rabbis och hare med Nikki.. men där sa jag stopp, för kommer hon på det så blir det hell i skogen fram över, men hon kan kanske få apportera lite rabbis för skoj skull.. Men denne lille klarade sig i alla fall med livet i behåll..

Mycket har jag säkert glömt och kameran har lyst med sin frånvaro. men men,,




Kram från knas!

Mina fyra små hjärtan

Emil och Dannie

Punka på bilen

Bästa vänner

vart fan tog katten vägen

 Nikki blev så olycklig när husse försvann in i skogen och hon fick inte följa med...

Glad welsh i skogen

Roy & Roger Macken.. Nya däck till bilen

alla har vi våra sovstilar

Kräftskiva med alla grannar

bosse Bus va inte lätt att fota

Mia & Holly, Åsa & Nikki

Nikki på Duvjakt

Inga duvor kom så welshen tröttnade