Bloggandet har legat på svag is.. har inte riktigt haft tid att skriva.. Jag är ju en del på öjn och där mellan stenväggarna har jag än så länge inget bredband och med det ingen uppkoppling, men lugn bara lugn, gotlänningarna är aldeles lyrisak för fibern som dras runt nu på den lilla öjn så snart så så kan även fröken Dittmer uppdatera vad som händer och sker när hon inte är på fasta land.
Hundträningen har verkligen legat stilla, jag kom av mig efter sommarens alla besvikelser, Nikki funkade inte alls varken i ringen eller på tävlingsbanan, otur hade vi oxå med ormbett osv.. ja jag tvivlade rätt hårt på mig själv som hundägare, alla andra klarade sig ju så bra men inte vi och ingen kan säga att jag låg på latsidan hela vår och sommar.. Men men om Nikki inte tycker om att ställas ut så bryr jag mig inte så mycket, men jag vill ju så gärna att hon ska tycka om och tävla och träna, hon är ju fortfarande väldigt barnslig och har såå mycket runt omkring sig hela tiden som hon vill ha focus på, jag verkligen ser på henne hur hon kämpar på att håll vad matte säger åt henne, men så prasslar det till eller en vindpust som stryker hennes super nos.. ja då är det svårt om man är en liten sprallig Welshtös.. men men skam den som ger sig.. Nu är det snart nytt år och nya tag.. Vi far ju fram å tillbaka så himla mycket så det är ju lite svårt att få struktur på allt.. men nu börjar vi även känna oss hemma på Gotland oxå, å jag börjar hitta runt med bilen, så nu ska vi ut å leta brukshunsklubbar så vi kanske kan få lite träningskompisar på öjn oxå. men oj vad jag saknar våra kära vänner här hemma.. hmm måste ta tag lite i oss nu. Spårkurs ska vi ialla fall gå.. Bästa Birgitta ska ha fortsättning på den vi hade.. ååå Jag längtar, hon är verkligen en jävel på spårträning som passar Nikki och mig perfekt.. vi hoppas ju oxå på en kurs till för Bästa peggy, men det är många som vill vara med så vi får hålla tummarna och tassarna hårt.. Pluto och Donna hänger på som vanligt.. Hoppas på bra väder och mycket snö runt nyår för då ska det få kutas på åkrarna av Trion.. Utan för huset finns det km långa öppna åkrar som tion kan kuta på, bara det fryser på lite och gärna lite snö för annars så kommer jag ha lerbollar istället för hundar med mig hem..=) Fast det kan ju vara värt..
Julen står runt knuten.. å inga julklappar inhandlade, fast jag har ju inte så många.. Jag ska ju jobba och chilla lite med Mamma och Mormor, sen bär det va till Öjn å min finaste älskling.. Å där ska vi vara i tre veckor ett riktigt eldprov.. hahahahah men det ska nog gå bra hoppas jag! Trion verkar ju trivas, förutom på natten, då är Nikki olycklig.. hon får nämligen inte sova i sovrummet!!!! Och den lilla damen är van att sova UNDER täcket hos sin älskade matte, men på Gotland är det no no!!! å där går det inte att rubba på Niclas vilja.. Mycket kan jag styra men inte det! hahahahahaahah och jag kan ju erkänna lite att viss är det ibland ganska skönt att inte ha kaminen Nikki tätt intill sig på ena sidan och Pluto på den andra, de är ju inte så att de flyttar på sig när man puttar på dem, ånej de bökar sig bara närmare.. mina så änglar..
Så nu passar vi på att önska er alla en riktigt GOD JUL & Ett Gott Nytt ÅR!!!
Härligt att du är så lycklig och har hittat kärleken! Lite orolig är jag för jag tror du blir öbo jag och det tycker jag är trist!
SvaraRaderaOch du Annika! Du får sluta jämföra dig med andra när det gäller tävling, den enda du ska slå är dig själv! Hundar är olika både till sinne och utveckling och Welshar ä väl inte den lättaste rasen med alla jaktegenskaper! Avlade för att vara på sitt speciella sätt! Duktiga är ni och kan kan ni, det vet jag! Sen ska bara allt funka samma dag och det vet jag att det gör! Höll själv på och tävlade appellklass 7 gånger innan jag blev uppflyttad med min Munsterländer (lite samma andas barn) Han kunde när han ville men att ha koll på naturen låg i generna så ibland gick det åt pipan bara!
God Jul till dig med och du får väl blogga på jobbet då! :-)
Oj oj Annika, vi sitter i samma båt. Fast inte på väg till öjn :-) Barnsliga hundar känner jag igen. 40 gram slät är kanske inte mycket att hålla reda på, men är man en flat (eller welsh) så är det alldeles för mycket med två hjärnceller som inte vill samarbeta. När jag tävlade tvåan med Wilmenlund tidigt i våras så sa domaren att "det kan ju vara så där med unghundar - hon växer till sig..." Hrm, om en 5 år gammal tollare. Jag räknar med att när hon är 8-9 år då kommer hon att vara i sitt esse ;-) Bara att streta vidare, rätt vad det är så händer det! God jul och gott nytt år!
SvaraRadera