Varför ska det va såå svårt att få ett cert på Nikki??
Det va utställning i helgen och jag va så laddad.. Nikki va på bra humör och piggnat till från skendräktigheten, Hon blev både badad och fönad, för nu får tydligen inte welshen vara lockig??? ja jag måste säga att det här med utställningar börjar stå mig upp i halsen.. va fan det är hundar inte dockor!! I vilket fall som helst så gjorde jag som man "skulle", Nikki va så fin, pälsen så där lagom tjock och svansen hade jätte min fana osv, lilla Snikkan som verkligen inte velat ställa upp sig, skötte sig finfint båda dagarna men nej, va det inte för blyg så hade hon blitt trimmad för hårt på halsen????? Och det föll hon på för sin tydligen stora skalle?? eh va.. nä det blev VG båda dagarna med kritik som i stort ett va klanderfri?? Nä jag säger det , jag har tröttnat fett på detta sk skönhetstävlingar.. Nikki är en så gossig och mysig och faktiskt en väldigt vacker hund, och hålla på och lägga ut hundratals kr för att få höra att hon har stor skalle när hon inte har det, nä lite natzi fasoner.. jag har några få till inplanerade utställningar i år.. funkar det inte, nä då skiter jag i det.. Då kan vi göra nåt roligare för de pengarna och va ute i skogen istället där hon kan få vara skitig och lycklig..
sen har vi då det här med lydnaden, ååå gggrrrrrr jag sliter snart av mig håret.. Eller så får jag bara inse att Nikki tycker att det är skit tråkigt det oxå... Jag gråter snart blod.. Hon kan va såå duktig på träning, men sen när det gäller så vill hon verkligen inte, inget tempo ingen fokus eller nåt som visar att hon har kul.. jag ska ge henne en chans i appellen, funkar inte det i höst, så vet jag inte vad jag gör.. har tröttnat på att höra av alla som lyckas hela tiden, " ta det lugnt det kommer"" hon är bara inne i nån period just nu" hmm en jävligt lång sådan måste jag säga .. det är inte roligt längre, vi tränar och tränar och tränar, men nej.. Inte Nikki för hon vill inte när jag vill..
Jag vet inte om det är tröttheten som talar, börjar känna mig sliten av hela flyttgrejen, tröttnat på å flänga fram och tillbaka och bo i en väska, less på att inte kunna planera ett skit. Men det är väl så när det är så nära men ändå för långt bort..
Ja vi längtar till midsommar då allt ar flyttat och klart, ska bli skönt att få en ledig sommar och få vila ut lite, träna på med Nikki i lugn och ro och se hur vår tävlings framtid kommer att se ut,Om vi lägger ner eller inte, nån mer hund blir det inte nu ialla fall, fyra räcker och det är bra balans i flocken, och man ska hinna med alla oxå.
Lille Pluto hade sin fem år i Sverige dag i lö, tänk vad tiden går.. min lille gubbe.. Jag kan ialla fall säga att uttrycket " man kan inte lära en gammal hund sitt" är fel fel fel, för Plutte har verklige lärt sig en massa, det är så kul om han och Nikki är tillsammans så kommenderar jag Snikkan hit, då kommer Pluto som ett litet skott och kränger sig in mot mitt ben och sätter sig, tittar på mig med sina pigga ögon och ber om belöning.. Det är synd att han är så vek och får lätt ont i ryggen och benen. det tar liksom bara stopp och då går det inte längre. Han hade nog kunnat gå långt så lätt lärd som han har vart.
Diva donna hade en bra vecka på öjn, hon ville verkligen inte följa med när vi skulle åka till fastlandet, hon klängde på Niclas som ett barn, å sprang och gömde sig i vardagsrummet hos Rasmus, lilla stumpan , hon stormtrivs verkligen, det gör hela flocken vilket känns mycket bra.
Så nu ska vi jobba en vecka.. vilket känns sådär, men Niclas kommer upp en snabbis på lö för att hämta de sista möblerna, det känns bra eftersom jag inte kommer kunna åka över på tre veckor, Vi ska ju till Saltzburg nästa vecka!!!, Jag känner dock ett lugn med Nikki, hon visade att hon kunde på utställningen i helgen, så det bådar gott, så jag hoppas verkligen att hon är lika duktig och att resan inte tröttar ut henne för mycket.
Jag måste oxå tacka Mia, Sanne, Monica, Eva, Lena och Mona för en trevlig helg och för fika stunden på gården i Bäl.. =) Vi får göra en favvo i aug igen, eller en grillning på kvällen!!
Kram från Knas!
Jag kan inte säga annat än att jag så väl känner igen mig i din beskrivning. Wilmenlund går så fint på träning, kan alla moment utan problem, men på tävling så slår det över. Dels för att hon har stress, förväntning och måste hålla koll på omgivningen, dels för att jag troligen har varit för dålig från början på att kedja och träna tävlingslikt. Hur många gånger har jag inte tävlat, blivit besviken eftersom jag vet vad hon egentligen kan, gett upp, blivit sugen på att tävla igen, blivit besviken... Miso köpte jag ju för att kunna träna och tävla. Hon visade sig vara av den segare sorten, inte bättre blev det av löpen då hon har gått in i 4 månaders lång koma utan livsglädje. Jag känner att vi är ungefär ett år efter i träningen. Det tar mycket energi att ladda om och peppa sig själv och inte falla tillbaka i misströstan. Man har nära till de känslorna när det inte går bra, eller framstegen inte är så stora som man önskat.
SvaraRaderaJag har i perioder lagt ner alla ambitioner eftersom jag saknat inspiration. Det får man tillåta sig själv. Det viktigaste av allt är ju att ha roligt med sin hund och är det just då att bara gå i skogen, lägga lite spår och träna lite för nöjes skull och för att träffa träningskamrater, så får det vara så.
Ja jag tycker lika så.. Musten gick liksom ur mig.. Känns bara lite trist.. å sen efter helgens bravader.. Näe jag vet inte om utställning är mitt forum riktigt.. Jag har fyra jätte fina vovvar som jag verkligen älskar så jag får väl helt enkelt inse att jag har fyra gårdsvovvar som hellre kliar sig på magen å käkar praliner... =) Jag får väl ta jakt licens eller nåt! Nikki kan kanske lära sig att jaga räv??? hahahaha
RaderaUtställning på Ulriksdal. Miso fick jättefin kritik, men dög inte ändå. Svårt i hård konkurrens och hon showar ju inte heller. Flattarna ska ju visas fritt och stå och vifta på svansen. Miso viftar inte på svansen, hon erbjuder hopp-stå... Ja ja, vad är väl en bal...
SvaraRadera